fredag 30 oktober 2009

Musigt

Den här halvtrista veckan på jobbet avslutas med en redig final idag eftersom Anticimex kommer hit för att hitta råttan som hade det ytterst väldresserade beteendet att bajsa i papperskorgen igår kväll. Kanske elakt av mig att skicka dem på den när den skött sig så bra men det räcker med de möss med lång svans som sitter fast i datorn som sällskap. Framförallt eftersom de är rumsrena.

När vi ändå är inne på ämnet så undrar jag när Nancy ska fånga sin första mus och var hon i så fall ämnar visa upp sin trofé. Hittills är det hetaste tipset under P's sida av sängen, eftersom det är där hon lämnat totaldemolerat kattgodispapper, en fullproppad påse med mjukplast (hon har helt klart något otalt med polymerer) samt andra leksaker hon hittat och "dödat". I så fall borde vi kanske börja dammsuga lite oftare så vi hinner upptäcka kadavret innan den jäst till en lättpunkterbar vattenballong och sprutar sängbottnen full av död och förruttnelse vid blotta åsynen av den. Men förhoppningen är ju att hon åtminstone är så stolt att hon lägger den synligt... Hon är inte ute några långa stunder nu när det börjar bli kallare så chansen att hon ska fånga någon är väl inte så stor. Hittills har hon visat sig på styva linan genom att jaga, hitta, leka och äta upp de där jättespindlarna vi har i källaren. Det gillar matte. Dock inte P eftersom det är hans vänner (men det säger han ju inte högt förstås).

Nästa vecka hoppas jag att vår nya howardsoffa kommer! Då blir det, om möjligt, ännu svårare att hålla sig i annat än vågrätt läge i vinter. Jag ser det redan framför mig. Hela familjen (förhoppningsvis med en av eskimåerna tinad i varmgaraget) i soffan, under en filt. Varm choklad med vispad grädde, en sprakande brasa i kaminen, Vinterstudion (eller vinter-OS!!!!) med André Pops på TVn och vi är alldeles rosiga om kinden efter en tidig morgonpromenad runt sjön. Okej, det där sista lät inte trovärdigt. Vi byter ut det mot: rosiga om kinden efter ett skott i råttan.

Utan att katten varit inblandad.

onsdag 28 oktober 2009

Mor, kära mor...

Mamma: P! Kan du se vad det är för fel på den här stegräknaren jag har. Den funkar inte! Jag har haft den i byxfickan, i strumpbyxorna och i skon men inget händer!
P: Det är inte så konstigt, eftersom det är en cykeldator.
Jag: Jag tror inte du är tillräckligt hjulbent, mamma...

Mor, kära mor, vem är väl som du? Ingen i hela världen!

måndag 26 oktober 2009

The Nenne family

Låt mig få introducera min kära familj! Från vänster ser ni P, Nancy och därefter våra tappra eskimåer Pricken & Prickan:


OBS! Bilderna på blastocysterna är hämtade från intärnätt eftersom jag vill att de ska fortsätta få vara anonyma. All eventuell likhet med oss föräldrar är en ren tillfällighet.

fredag 23 oktober 2009

Premiär!

Nu är jag här. Trampar på stigar som andra har gått många gånger tidigare och säkert hur många gånger som helst. Det är inte ens en stig längre, utan en 6-filig motorväg! Men jag har ändå min machete med, för det här är lite läskigt. Att ligga i framkant och starta trender har liksom aldrig legat för mig. Att starta en blogg är ju bara såååå 2006! Men, men. Nu är det gjort ändå. Det var ju roligt. Men var ska detta sluta? Jag kanske blir helt bananas och bara kastar mig över nya saker att testa? Nästa vecka: Hjulet. Det har jag hört ska vara något alldeles extra.