måndag 29 november 2010

Var rädd om maten!

Förra veckan var det "Var rädd om maten"-veckan. Nu är jag ju inte den som är den, det gäller ju att ta till vara på det man har i sitt kylskåp. Som av en händelse hade vi en öppnad grädde i kylen. Äsch då, bara en deciliter. What to do, WHAT TO DO?!?

Jag slet mitt hår. Likt Baltazar plingade det till.

1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1 msk kakao
1/2 dl sirap
1 dl grädde
50 g smör

kokades ihop. Lite för kort tid.
Åh typiskt. Så vad göra? Kan ju inte slänga lös kola?

Ny idé (OK, jag erkänner, det var P's). Smält mörk choklad över vattenbad. Doppa kolabitarna (skäres med pizzaslicern!) och låt svalna.

Nu är jag ganska usel på varornas hållbarhet och så, men brukar våga mig på att dricka mjölk som gått ut (i datum, har den gått ut ur kylen är det för sent). Dock tror jag att just den här kolan måste ätas upp snarast. Vill ju inte riskera att den blir gammal och måste slängas (usch, hemska tanke).

Var rädd om maten!

torsdag 25 november 2010

Fire walk with me

Så Pricken ligger på golvet på sin filt och sprattlar.
Börjar gråta.
Stora underläppen darrar, tårarna sprutar.
Mamma kommer till undsättning!

Han slutar tvärt. Istället spricker han upp i ett gigantiskt leende, ögonen glittrar stort, nästan lystet och han säger glgleeeeeee och tvinnar sina små händer.

Jag önskar att det var just på grund av att jag dök upp i hans synfält. Men det var elden i kaminen han tittade på.

Åh, snälla, säg att det är en brandman och inte en pyroman jag när vid min barm?

onsdag 17 november 2010

Torsk på Nennes vis

  1. Skrubba och sätt på potatisen (ja, alltså i en kastrull med vatten på spisen – I know what you're thinking...).
  2. Sätt ett ägg i äggkokaren och slå på den.
  3. Skär den tinade fisken i portionsbitar.
  4. Koka upp en halvliter fiskbuljong.
  5. Blanda mjöl och lite av mjölken i en kastrull.
  6. Förbanna det faktum att du gjöt fast den ena vispen i gips förra veckan.
  7. Späd med mera mjölk när det tjockat till sig.
  8. Lägg i fisken i buljongen, låt sjuda ett par minuter (sätt en timer).
  9. Kolla potatisen. Stenhård.
  10. Tacka gud för att ballongvispen är tillräckligt tung i skaftet så att den inte klarar av att stå kvar i kastrullen utan trillar ur på golvet och skvätter bort en 1/4 av såse...
  11. NU PIPER FISKEN!
  12. Men det sjuder ju för fan inte så höj värmen på plattan och slå på timern igen.
  13. Lägg gröna ärtor i en skål med vatten och tina dem i micron ett par minuter.
  14. Nu skriker äggkokarn! Hata mannen som valde det ljudet till apparaten.
  15. Kolla potatisen. Inte ens nära.
  16. Hacka ägget och lägg det i såsen som bränt fast i botten.
  17. Ta upp persiljan från frysen som du frös in i en fin plastburk i somras. Försök få av locket.
  18. Micron piper så du får tinnitus.
  19. Försök få av locket på persiljan för i helvete! Ta hjälp av din man.
  20. FISKEN STORMKOKAR!
  21. Skräm ditt barn med fula ord.
  22. Få av locket med övervåld och ta den förbannade persiljan och lägg den i såsen.
  23. Slog du inte av timern för fisken?!?!
  24. Vad säger du? Jag hör inget för timern piper.
  25. Fy fan vad bra med ballongvisp så att all persilja hamnar inuti den istället för i såsen.
  26. Kolla potatisen. Äh, det får duga.
  27. Lägg ärtor, fisk och potatis på en tallrik. Häll över såsen.
  28. Smaklig jävla måltid.
  29. Jaha, det skulle ha saltats också.

tisdag 16 november 2010

Bajsobert

Pricken har inte skitit sen i förrgår. I vanliga fall blir det depåstopp med extra allt en handfull gånger. Killen väger 7,8 kg och bajsar 5 blöjor per dag. Han äter alltså ganska mycket, kan man tänka. Så vad händer då med en stor liten bebis som håller sig i två dagar?

– Får han ont i magen?
– Nä (viss tvekan).
– Äter han mindre?
– Nä, verkligen inte.
– Flyter det korvar i ögonen på honom?
– Mäh, är du helt rubbad?

Men?! Var får allt bajs plats? Var gömmer det sig i väntan på leverans? Frågan är egentligen högst irrelevant, eftersom det som betyder något är vart det tar vägen när allt det samlade träcket bestämmer sig för att komma ut.

Så hände det.

ka-BLAM!

Pricken såg ut som skinkmackan på juldagsmorgonen – bredd med tjockt lager senap. Mina rop på hjälp (på riktigt) hördes inte ned på stan så det blev improvisation och premiär för Pricken i duschen tillsammans med mig. Fan vad mysigt. Och fick jag inte bort allt så torkar det ju till slut och nöts bort. Det är ju bara bajs. Mitt barns bajs. Lovely!

fredag 12 november 2010

Ratt-muff

Nu är kärran inte bara besiktigad utan även provkörd! Redan från början har jag ju vetat att avgassystemet varit lite glappt, förmodligen en klämring som ska dras åt men det sker nog automatiskt efter ett par 1000 knip.

Den nygamla skinnklädseln är inte så snyggt gjord vid blotta anblicken och lite nya fack hade sömmaren kostat på men känslan var densamma, till och med så att co-drivern tyckte den kändes bättre under färd.

Lite stel i stötdämparna men efter att ha varit avställd sen början på augusti och dessförinnan haft slitna delar som fått laga sig själv, så är jag ändå rätt nöjd.

De nya krockkuddarna är jag väldigt nöjd med. Känns som de kan fungera bättre än de förra i mindre modell. Dock har jag hört att de här jag nu har kan förlora spänsten med åren och andreförarn tycker det är något ovant att de läcker bränsle men det ska försvinna på sikt.

Kort sagt: jag är på banan. Uttala och tolka det hur ni vill.

torsdag 11 november 2010

Gipsy queen

Jag är en pysslig människa och rätt bra på det, om jag får skryta lite. Här är mina senaste alster, det blev lite fler än jag hade tänkt. Beställning skickas till halihuvet@hotmail.com

Prickens fötter

*rea* 3.000:–

måndag 8 november 2010

Blogg i träda

Det är inte så lätt att uppdatera bloggen i den här kylan då bästa stället Nancy har för att värma sin frusna röv är på mitt tangentbord.

fredag 5 november 2010

Stora minnen

25 augusti – Pricken i mammas mage.

28 augusti – Pricken på pappas mage (ja, han har båda sina
händer i madrassen).

När jag tittar på bilderna ovan så är det ännu mer otroligt att Pricken fick plats inuti lilla mig, han får ju knappt plats utanpå P!

15 år - tiden går

Jag har, utan att skryta, varit delaktig i min mans alla kråksparkar och vita hårstrån i tinningarna. Allihop. Sett dem komma, ryckt dem med pincett (stråna alltså, inte rynkorna), orsakat dem på ett eller annat sätt. Nu är han inte alls särskilt rynkig ännu, körkortet är utslitet efter alla kontroller på Systembolaget, men de grå tinningarnas charm är här för länge sen.

De nästkommande 15 åren är det dock Pricken som kommer göra sitt bästa för att pappa ska bli helt vithårig.

Hej älskade, har jag sagt att du bara blir snyggare med åren?

onsdag 3 november 2010

Slutbesiktning

Mitt underrede fick godkänt utan anmärkning. Nu gäller det bara att slipa bort rosten och tuta och köra igen.

Plötsligt har ordet "ringrostig" fått en helt annan klang.