Natti natti

Igår skulle P natta. Han är totalt värdelös på att natta Pricken. Han somnar nämligen själv först. Igår, vid sju, tyckte han att vi skulle mysa hela familjen i stora sängen. Bra idé! P orkade inte läsa bok och lade sig raklång som stoppkloss för klätterPricken. Pricken var ändå mest intresserad av att äta sig till sömns så ingen katastrof och väldans vad de andas högt och helt plötsligt vaknar jag vid midnatt med fastklistrade linser och andedräkt som en varan, och den enda som är vaken är jag och katten. 


Dålig på att natta. Eller väldigt, väldigt bra.

Nenne modebloggar!

Jag gillar verkligen min nya sjal fån MQ.
Den döljer precis korvstroganoff-fläcken på tröjan.

Min kopp te

Just nu är det Erik & Mackan på TV6. Vore jag inte gift och förälder och allt med det så hade jag gärna varit en hang-around till dem. Jag skulle garva läpp och slå mig för knä och till slut skrapa pannan i mina egna skulderblad efter att mungiporna krockat i nacken . En fruktansvärd syn men jag har aldrig haft som mål att bli ett vackert lik. Däremot dö skrattande, det vore något.

Björktrast till frukost

aha, då var jaktsäsongen inledd. Efter en skarp övning med stendöd, fönsterkrockad bofink under sängen tidigare i veckan pustar vi nu ut efter dramatiken i morse. 

05:00. Vaknar av tumult i klädkammaren, ljud som av vingar... Hela familjen rycks upp och Pricken och jag agerar dörrstopp i väntan på att vår superhjälte ska byta om och kvittera ut ändamålsenlig utrustning - squashracket, innebandyklubba och sopsäck. 

It's alive!!! P kastade sig in i Nancys dödskammare efter att kvinnor och barn satt sig i säkerhet. Infångandet blev relativt odramatiskt. Intryckt bland stickade tröjor plockades årets första, fullvuxna, björktrast. Den släpptes fri och har, än så länge, inte kommit in igen. Jävligt bra uppfinning, den där kattluckan. Om kattfan bara ville ha ihjäl dem INNAN hon tog in dem. 

Hur vi gör med saneringen får vi ta när vi vaknat till på riktigt... 

Over and out.

Årets jaktsäsong inledd

Nancy har mjukstartat årets fågeljakt med att ta in en självdöd, fönsterkrockad bofink. Hon är inte särskilt kräsen, den damen. 

Förra årets skörd blev till slut 2 skator, 2 björktrastar, 3 gulmesar, 1 talgoxe, 1 skogsduva och något odefinierbart som har stora, svarta vingar (hittade ju fjädrarna i köket men ingen fågel...). Alla utom duvan, en skata och en björktrast, som antingen smet eller stoppades vid dörren, lämnades vid husses säng i levande tillstånd. Talgoxen mötte sitt öde upptryckt mot hörnet under sängbordet. 

Nu när vi har kattlucka ser vi fram emot (?) en sommar med mycket fågelkvitter lite för nära örat för att det ska kännas hälsosamt. På inköpslistan står fjärilshåv och soppåsar. 

Helgen spenderades hos svårföräldrarna. Nancy fick följa med och utnyttjade så klart tillfället för höghöjdsträning:

"Ursäkta att jag stör, finns det någon att äta här?" 

Life of Pricken – 7,5 månad

Vikt: Snuddar 10 kg

Längd: 72,5 cm

Skills: Kan sitta, krypa/åla framåt, resa sig upp i t ex spjälsängen, vinka med hela armen

Gillar: att krafsa med sina små naglar på allt, t ex soffan, träpanel, mammas tuttar. Titta på bilar/bussar/cyklande barn när vi är ute och går. Vatten som kommer från kranen. Nypa och undersöka fundersamt vart mjölken kommer från (ahahaaaj). Bada i baljan och plaska. Eld/ljus/TV. Klappa Nancy. D-droppar!! Sitta i knät och mysa/titta på träden utanför.

Gillar inte: Nässugen/torka snor. När han inte tar sig framåt.

Låter: Ätä, ätä, ätä, ätä. Hejdu. Nananana. Skriker glädjetjut som en visselpipa. Grymtar med mörk röst. Brummar med läpparna som en bil. Säger hmm mama när han vill komma upp i famnen/äta/tröstas/kramas.

Äter (i rangordning): Bröstmjölk. Fruktpuré med gröt. Lite av min hemkokta mat. Ännu mindre av köpmat (tur Nancy gillar den).

Blir glad/skrattar: Åt sin spegelbild. Nancy. När han vaknar (gäller INTE på kvällen och natten dock). När han äter. Andra barn som leker och/eller trillar omkull (mina slapsticks-humorgener där). När jag eller någon annan hoppar, dansar, sjunger, kryper, studsar en boll, läser saga... Tittut. Och det bästa av allt – när pappa kommer hem!

Blir ledsen: Sällan.

Favoritleksaker: Mobilen ovanför skötbordet (små getingar runt en blomma), en gul virkad hund, Don Quijote (multifunktionell leksak), pappas klocka, iPhönerna, Nancy, bultbräda med bollar, skallror, bollen, brandbil, hoppgungan.

Stoppa tiden!

Amningshjärnan slår till igen

Så vi var på föräldragruppträff och pratade säkerhet. BVC-sköterskan A berättade om där de filmat en pojke som klättrar upp på ugnsluckan och får en kastrull med kokande vatten över sig.

Jag tänker: Shit, stackars kille! En AFV-video eller vadå?!?
Jag säger: Men varför har de filmat det istället för att rädda honom?

Jag tittar mig runtomkring för att få medhåll. Möts av tomma blickar. Näe, alltså, det är ju en rekonstruerad film... säger A.

Ja, vad säger man? Hjulen snurrar ju men hamstern är död för länge sen.

Vårstädning

Sent ska syndaren vakna. Efter mörka månader av dekadens (eller snarare total ignorans av något annat än Pricken) har städtanten i mig vaknat till liv. Kliande fingrar. Rensa i röran. Andas frisk luft.

Garderoben har fått sig en omgång, utan någon som helst pardon. Ingen nostalgi. Ingen "sitter nog bra, bara jag blir av med fläbbmagen", eftersom det aldrig lär hända (lets face it!). Ingen utfasning, ingen andra chans (jo, det är klart – Myrornas...), ingen "först in – sist ut"-regel. Platsar du inte så åker du ut. Bye bye!

Fast vad ska jag nu ha på mig?

Inne på toaletten har jag plöjt skåpen med samma frenesi. Det blev en tidsresa i sjukdom och självbehandling. Alvedonen i tuggtablettform som jag köpte i Uppsala vid ett mensvärksanfall (bäst före 2009). De smakade skämda svarta vinbär och löddrade som vid rabies. Olika sorters magsyredämpande, de flesta orörda, mot diffusa magsmärtor under stressiga tider, men som jag aldrig vågade äta eftersom de inte fick användas om man försökte få barn eller var gravid. Kunde jag ju lärt mig efter första felköpet... Ett mindre reseapotek: bäst före 2007. Det enda, som fick vara kvar av nostalgiskäl, var några tester med blåa kryss eller rosa streck på. Trots att det, hygieniskt sett, är rätt äckligt med kiss på en pinne i ett skåp. Vad göra? Rama in dem? Nä, inte slänga dem. Det är ju Prickens första hej.

Nåväl. Chi har fått ett bättre flöde. Vi kan andas igen.