Bitter, frustrerad och tappert kämpande för att hålla en neutral fasad (tack, jag mår bra) och med bröst som pungen på en vallack (den finns där men påsen är tom).
Efter:
Frustrerad och tappert kämpande för att hålla en neutral fasad (nä, det har inte hänt något särskilt..). Och kanske lite bitter också. För det känns fortfarande bittert att det har varit så himla svårt när andra som råkat stryka sig mot en herrcykel på InterSport blivit gravida. Och så är jag öm i boobsen och flashar dem gärna. Kolla!!!
( . )( . )
Jag trodde faktiskt, i min enfald, att skillnaden före–efter plusset visade sig, skulle vara J Ä T T E S T O R ! ! ! Helt plötsligt skulle jag avsky öppna skåpluckor, doften av Yes och mannens deodorant. Jag skulle börja gråta bara jag hörde signaturmelodin till Packat & klart och spy av tanken på att det kanske fanns en sur mjölk i kylskåpet.
Men jag mår hur bra som helst, och har inga konstiga idéer som uppkommit sen 7 december (de jag har kan jag således inte skylla på någon annan än mig själv). Men eftersom jag är dum i huvet nå djävulskt, tänker jag ibland tanken att det är för bra för att vara sant – det kanske inte blir något av Pricken trots allt.
OK, det har inte gått särskilt lång tid. Inte lång tid alls. Det kanske vänder vilken dag som helst och jag kommer ångra så att jag inte fångade dagen då jag fortfarande var mig själv, fast Efter +.
Men å andra sidan. Det är helt magiskt. Varje kväll kommer jag på mig själv, skrattar lite och säger: Haha, jag har varit gravid HELA DAGEN, idag med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar