– Jag vet, sa han, jag har precis varit där. Och handlat. Ska det vara en present, sa hon (i kassan), och jag sa nej...
Hormonerna exploderade och sprudlade i hela mig. LYCKA!!!!! Så vi fnittrade ikapp i telefonen och blev alldeles tårögda båda två.
Små kläder. Små, små kläder till vårt stora mirakel.
54 dagar kvar.
åååå MYS!!!
SvaraRaderaHerr Någon skulle behöva lite kläder.. men då ska man orka dra till nån PoPaffär.. hm... ska överväga detta..
Shit vad NÄRA det är nu!!!! Wow!
SvaraRaderaKRAAM!
*tårar i ögonen*
SvaraRadera:-) Ja, jag vet inte varför det skulle vara gulligare att han handlade och inte jag men jag blev så himla glad!
SvaraRadera