torsdag 6 maj 2010

Hur man ser på vänskap

Jag trodde "i motgångar prövas vännerna" betydde att de som var friska hörde av sig till den sjuke och inte att den som mår dåligt ska skicka blommor och meddela "Hej! Jag lever. Hör av mig nästa vecka om det är lika då".

Fatta vad dyrt det skulle bli. Om man inte hinner dö.

Och eftersom jag inte tog den kostnaden eller dog så blir det inget bröllop att gå på i juni (nej, det är inte Vickan och Daniels), och jag har en vän mindre. Nu höll jag inte på att dö, utan var bara inställd på standby-läge, ledsen över barn som aldrig verkade bli och att de var gravida men inte jag. Men jag orkade faktiskt inte höra av mig (fast jag gjorde det ändå). Barnlöshet – hopplöshet – är inget man vill skrika ut över hela världen utan hoppas att folk förstår att man mår dåligt så därför tryckte jag inte upp något nyhetsbrev. För varje månad fanns det ju en chans att man fick en anledning att hoppa av glädje och ringa hela telefonkatalogen och skrika. Vet ni – jag är gravid! Vi ska ha barn! Äntligen är det vår tur! Men så kom mensen istället. Och som inte det är straff nog så vill ingen vara med dig, för du är läskig och vi vet inte vad vi ska säga och om du inte hör av dig så får du skylla dig själv.

Tack och lov så funkar inte alla så, men en endaste en räcker för att göra hjärtat lite sargat.

3 kommentarer:

  1. Lilla du.
    Hoppas att hjärtat kan plåstras om lite. Visst känns det som allra mest när de som står en nära inte "finns där" när man behöver dem som mest. MEN det behvöer inte betyda att de det inte går att laga och gå vidare. Tillsammans. OM man nu vill.
    Kram vännen!

    SvaraRadera
  2. Tänkte också skriva något klokt men ser att Saltis har redan täckt in allt.

    /A

    SvaraRadera
  3. Tack!
    jag tror vi lagat det hyfsat iaf. :-)

    SvaraRadera