10:58 ringer det.
DOLT NUMMER
Jag känner armsvetten bryta ut, små stjärnor exploderar framför ögonen och det känns som att jag har boxhandskar på mig när jag ska svara.
Det var från kliniken.
En kvinna med vän röst som pratar oroväckande sakta (det är så här de låter, när de ska lämna tråkiga besked, tänker jag), och jag hinner även tänka det som hon ska säga: "Tyvärr tinade det inte som det skulle" och undrar om jag kommer börja gråta direkt i luren eller efteråt.
I stället säger hon "Vi har tinat en blastocyst och allt ser bra ut, så då är ni välkomna hit klockan 14."
Jag plockar upp hjärtat som jag tappat en 3 tum ner i trägolvet, tackar och lägger på.
3 h kvar till mötet med Pricken III!
Äsch, du vet, dom där som pratar dalmål pratar ju alltid så där sakta, oavsett om det är goda eller dåliga nyheter. ;-)
SvaraRaderaKnip nu med benen lika mycket som jag kniper med tummarna så kommer det att gå skitbra! (Eller ja, du får ju förstås vänta med att knipa med benen till *efter* besöket!
Guud, trodde jag skulle få hjärtstillestånde!! Varför i helsicke ringer tanten...?
SvaraRaderaHåller tummarna!
oj vad jag blev nervös innan jag läst klart hela texten. Hoppas allt gått bra idag och att pricken förstår att han hamnar hos de bästa föräldrarna.
SvaraRaderaHur gick det? Var det världens sötaste eskimå? Håller tummarna så de spricker?
SvaraRaderaÅ du!!!!! Jag ahr inga ord. Men en sjuhelvetes massa tankar! :-)
SvaraRaderaPUSS och KRAAM!