Meh hu äää'le määä'le? (–Men hur är det med dig?)

Dagens ris går till...

I den staden där jag bor har innevånarna inte bara en jävligt gnällig dialekt, de är dessutom väldigt gnälliga. Det låter lika jobbigt som det verkar vara. En kontrast till grannlandskapet, där allt är tjo och tjim och helt oootroligt rooooligt. Och som dalkulla i exil så sjuder patriotismen i mig och som vanligt ska jag vara tvärtemot (även om gnället ibland tar över min kropp, m-å-s-t-e ... k-ä-m-p-a ... e-m-o-t ...) och därför tänkte jag sprida lite tacksamhet och glädje över fenomenet. Ett tacktal, helt enkelt.

TACK alla bittra människor som skriver dagens ris och arga insändare! Ni gör min dag! Det är fantastiskt att se vad folk retar upp sig på, vilka i-landsproblem som framkallar gallfeber och misshandlade tangentbord eller avbrutna pennor i sin iver att berätta för hela länet vilken oförrätt man drabbats av. En gräsklippare som låter för högt om söndagarna. En stulen pelargonkruka från infarten. Potthål i gatan som aldrig lagas. Telefonförsäljarna i gallerian. Hundskit som inte plockas upp i påse utan med skosulorna på den som inte äger en hund. Hastighetsskyltar som ändras från 90 till 80 så att det tar 2 minuter och 48 sekunder längre tid att åka till jobbet. En morgontidning utan Dagens ris är som en inslagen tomkartong i julklapp. Fortsätt så, bra jobbat!!

och när jag ändå är igång måste jag bara inflika med:

TACK alla lata jävlar som åker bil till jobbet! Utan era breda rövar skulle jag inte motivera mig till att själv cykla året runt i regn och rusk. Martyren i mig njuter av att se hur ni kikar med sympati (ojojoj, stackars sate) på mig genom den, av fullt pådrag på stolsvärmen, immiga vindrutan när jag slirar i snömodden eller sprayar ryggen full med lera. Fortsätt så! Se mig inte som en förebild, leta inte fram den gamla Monarken längst inne i garaget och tänk för all del inte på hur mycket pengar ni spar på att inte ta bilen de där 5 kilometrarna ni har till jobbet för då slutar det med att jag tar bilen och får en bred röv och tittar med sympati på de stackars cyklisterna som...

Anyway. På fredag hoppas jag även få tacka för mig på IVF-kliniken. Pricken III ska flytta in!

Tredje gången gillt?

Tack för mig, hej.