Två vänner har hälsat på oss i helgen, tillsammans med en kompis (3 veckor gammal) till Pricken. Före frukost, helt ensam i det dunkla ljuset i köket, såg jag P hålla i denna nyanlända skapelse. Den vackraste bild jag sett. Med näsan mot det fjuniga huvudet och med tårar i ögonen tittade han på mig och viskade efter några frysta sekunder: en sån här ska vi också ha.
Jag kysste honom, kramade dem båda två försiktigt och viskade tillbaka: Alldeles snart. När som helst.
Och jag längtar så efter att få se det igen. Igen och igen. Se vår efterlängtade Prick vilande mot sin pappas bröst. Dansa tyst tillsammans.
Alldeles snart. När som helst.
Å vännen!! Det ÄR ju NÄRA nu!!!!
SvaraRaderaJag får tårar i ögonen! hahahaha! Så sentimental är jag!
KRAAAM i värmeböljan!
Ja, det är nära, men känns så långt borta ändå! KRAAAAAAAMAR TILLBAKA!
SvaraRaderadet ÄR magiskt!! KRAM på dig!!!!!!!!!
SvaraRadera