Besök hos mvc

Åter från barnmorskan. Hon blev väldigt förvånad och överraskad att P hade lyckats höra Pricken med bara örat. Så han verkar ha haft tur! Hon fuskade med en sån där stav med gelé och hittade rätt på första dutten mot magen. Vovom vovom vovom... 150 slag / minut. Pricken försökte smita undan och när inte det gick så gjorde h*n små attacker mot den där saken som störde. Banzaiiii!

Nu känns det tydligt när Pricken rör sig. Som jag undrat hur det skulle kännas! Och nu känns det... bara naturligt. Och mysigt. Och skumt. Och alldeles, alldeles underbart.

Halvvägs. Redan! Hjälp, jag vill inte att den här graviditeten någonsin ska ta slut!

(Påminn mig om det här inlägget när jag vaggar fram i 30 graders värme med uppsvullna fötter, andningsbesvär och svettlukt 2 veckor före bf)